Att växa upp och bli "vuxen" (vet inte om jag vågar klassa mig själv som vuxen) SUGER. Jag kan ta hand om mig själv. Jag vet hur man diskar, tvättar, lagar mat, stryker, jag tjänar mina egna pengar, betalar hyra, men vem fan bestämde att vuxenlivet skulle innehålla alla dom tråkiga delarna av livet?! 

Sitter hemma, kylskåpet är tomt, och då snackar jag om att vi just nu endast äger två syltburkar, en påse pasta och fem paket nudlar, endast. Tvättmedlet är slut så jag kommer behöva återanvända mina smutsiga strumpor. Jag ska jobba ikväll men har lust att fejka nån hjärtattack så jag får gå hem. Det enda som är som det ska är disken, den står fint diskad i torkstället, men det är inte så speciellt konstigt eftersom den aldrig används med tanken på att det inte lagas någon mat i det här hushållet. Så det som behövs göras är att gå och handla, gud så tråkigt.

 

Hoj så länge, nu ska jag gå och göra tråkiga vuxensaker, känner att min konto av vuxenpoäng måste få tömmas snart som i att någon fin människa kommer hit och pysslar om mig, mamma? någon?